Korporativistisk contra privat sjukvård

Det är, den enda källan du gett - Karl Marx, Kapitalet. Mycket välskriven skildring av socialism. Därom är han varken först eller ensam, men man kan nog påstå att han är den främsta i frågan.
Sidnot: trådens fråga är inte filosofisk eller teoretisk, utan praktisk.

Du får basera ditt svar på vad du vill men jag är inga svar skyldig dig då jag redogjort för varför svensk sjukvård är socialistisk. Din definition av socialism, tack?

Redan svarat dig, pappskalle. Drar min första fråga igen;
Hur är sjukvårdens prioriteringstrappa och gränssättning för vårdnivå, socialistisk?

Kioskmongo. Du kan inte Wittgensteinbabbla bort det här. Och du har inte alls givit din definition av socialism. Det fetade har inte ett dyft att göra med huruvida sjukvårdssystemet är socialistiskt eller ej.

Andra inlägget från mig i vår "diskussion":
Och det är din tolkning, något som inte överensstämmer med dagens verklighet, varför diskussionen tog slut redan i det inlägg du citerat

Lika gällande nu som då.

Det är ingen ”tolkning” att du dansar ballongdans och droppar irrelevanta begrepp istället för att besvara min fråga. Socialism är ett system och jag redogjort för hur det svenska sjukvårdssystemet avspeglar det utifrån en vedertagen definition. Du däremot tycks ha en helt egen definition av socialism som du konsekvent vägrar att redogöra för.

Du har citerat en översatt mening av karl marx? Lägg ner.

I stan där jag bor i centrum har den närmaste matbutiken Coop öppet kl 06-23. Men vårdcentralerna här har bara öppet 08-16, när vanligt folk jobbar.

Och vid denna tiden på året är det svårt att få tider överhuvudtaget. Alla är på semester. Slutar folk bli sjuka bara för att det är sommar?

När jag nu i dagarna fick flera blodproppar, sade läkaren på lasarettet när hon skickade hem mig, att jag skulle ringa min vårdcentral nästa morgon kl 08 för att få en tid för utprovning av stödstrumpa.

När jag gör det, säger dom att en sjuksköterska skall ringa upp mig.

Jag hör inte från dem på två dagar!

Därför bokar jag en tid på en annan vårdcentral istället.

När de väl ringer upp mig får jag veta att en stödstrumpa kan inte en sjuksköterska ordna, det måste vara en läkare. Och han måste ha en remiss först, vilket kan ta lång tid eftersom de är långsamma på lasarettet.

När jag sedan ringer den andra vårdcentralen där jag fått en tid, får jag veta att om jag gått dit på den bokade tiden, hade jag fått stå med lång näsa!

När de långt omsider får en remiss kommer de bara skicka den vidare till något annat ställe där jag skall utprova en stödstrumpa. Jag skulle inte alls ha ringt dem och bokat en tid överhuvudtaget!

Fastän vårdcentralen jag tillhör heter Privatläkarna, drivs den vad jag förstår helt av skattebetalarnas pengar via statliga subventioner.

Skulle det fungera så här om vården opererade som Ica eller Coop?

Vi har ett så udda system. Man går till en privat läkare som skattebetalarna ger lön till. Hur sinnessjukt är inte sådant? Klart att det inte blir bra vård.

Nu verkar vare sig helprivat eller helkommunistisk vård funka heller.

Det går inte att gå någon annanstans, för alla är lika dåliga. Då får man åka utomlands. Kanske lite överdrivet för en stödstrumpa.